GÅ TILL SVARET »
Sakfel i kulturartikel
En kulturartikel i Dagens Nyheter den 18 juni innehåller flera sakfel, varav det grövsta ligger som ett tillägg under artikelförfattarens namn, och handlar om Genèvekonventionerna.
av Christer Almlöf, 18 jun 2003
DN-artikeln, skriven av Rasmus Malm, handlar om judar som flyttar till Israel och till de områden som palestinierna vill ha som sin stat.
Artikeln, som hårt kritiserar detta fenomen saknar dock en anslutande och klargörande presentation av författarens bakgrund (under hans namn). Rasmus Malm är aktiv medlem i den palestinsk-ledda kampgruppen "International Solidarity Movement" som driver en aktiv pro-palestinsk agenda på marken och i media, riktad mot bl.a. "bosättare". Han har själv deltagit i flera ISM-operationer i området. Han har föreläst om dem på ABF, samt skrivit flera personliga artiklar om sina ISM-operationer där han kallar sig "fredsaktivist", och publicerats inte minst på nyhetsgruppen "Free Palestine Now" på internet.
Om han är en utomstående skribent som endast representerar sig själv borde hans bakgrund ha presenterats för läsarna, precis som Aftonbladet gjorde när en av hans artiklar infördes där i januari 2003. Men det är svårt att utesluta att författaren skriver i DN:s namn. I artikeln hänvisar han nämligen till "material som DN har kunnat ta del av" och lär därför vara och av läsarna uppfattas som en DN-journalist, vilket förlänar särskild trovärdighet. Anser DN att det är problemfritt när en DN-journalist sätts att skriva om judiska bosättningar, samtidigt som han för en aktiv kampanj emot dem på fritiden, utan att läsarna informeras om hans engagemang?
Rasmus Malm hävdar i artikeln att merparten av dessa invandrade judar bereds plats i israeliska samhällen i de omtvistade områdena, så kallade "bosättningar". Dessa ligger på köpt eller sedan länge ägd mark (på områden som varit allmänning sedan den ottomanska tiden), ofta långt från närmaste arabisk bosättning.
Malm påstår i ett sakligt felaktigt tillägg under sitt namn att den fjärde Genèvekonventionen förbjuder sådan frivillig inflyttning:
"Den fjärde Genèvekonventionen (artikel 49) förbjuder en ockupationsmakt att flytta över medborgare från sitt eget territorium till ockuperat område."
Detta stämmer inte. Den fjärde Genèvekonventionen förbjuder endast tvingad deportering eller transfer av den lokala eller egna befolkningen:
The Occupying Power shall not deport or transfer parts of its own civilian population into the territory it occupies.
http://www.hri.ca/uninfo/treaties/93.shtml
En stor del av världssamfundet har tagit ett politiskt ställningstagande och säger att bosättningarna är "olagliga", men Israel avvisar detta.
Det finns inte heller något prejudikat i internationell domstol som stödjer denna politiska tolkning eller Rasmus Malms påståenden, av det enkla skälet att ingenting i internationell lag förbjuder frivillig bosättning i områden som är omtvistade och där ingen erkänd regering har makten.
"The Jewish right of settlement in the area is equivalent in every way to the right of the local population to live there," enligt professr Eugene Rostow, amerikansk f.d. undersekreterare för politiska frågor.
(American Journal of International Law, (1990, vol 84), s. 72.)
Ett framtida "Palestina", precis som alla andra länder, måste acceptera minoriteter om dessa områden inlemmas i en sådan stat.
Att judar återvänder till områden där judar bott i århundraden (innan Jordanien och Egypten etniskt rensade dem 1948) och köper mark där kan knappast liknas vid de tvingande deporteringar som konventionen talar om, som skrevs direkt efter Andra Världskriget.
Artikelförfattaren har valt att utgå från ett perspektiv där all judisk existens i de omtvistade områdena är av ondo (till skillnad från arabisk bosättning där och i Israel). Det är hans personliga val även om det kan jämställas med stöd till apartheid.
Men kravet skall vara att angivna källor och uppgifter är baserade på fakta.
Med vänlig hälsning
Christer Almlöf
|
DN: K2 är en debattsida
21 jun 11:37
K2 är och har alltid varit en debatt- och opinionssida. Hejdlöst subjektiv med andra ord, vilket borde vara uppenbart för återkommande läsare. Rasmus Malm är sedan många år en av kulturredaktionens medarbetare och brukar därför inte presenteras närmare när han skriver i tidningen. Var han står i Palestinafrågan har heller aldrig varit någon hemlighet, då han skrivit flera artiklar i frågan förut. Borde vi ändå — med tanke på våra sporadiska läsare — ha tillagt att Rasmus Malm är medlem i ISM? Nej, Rasmus Malm har varit, men är inte längre är medlem i ISM.
Rasmus Malm är en av våra kontrakterade medarbetare. Om alla före detta medlemskap i olika idella föreningar skulle redovisas skulle listan under varje byline bli väldigt lång. Det vore också märkligt att avkräva skribenter en sådan redovisning. Min erfarenhet är att skribenters engagemang ifrågasätts när det inte överensstämmer med det egna engagemanget. Jag har till exempel aldrig varit med om att någon krävt att vår medarbetare Carl Rudbecks anställning på SAF:s intresseorganisation Timbro anges. Vilket är i sin ordning. K2 är en opinionssida, och där går argumenten före etiketten.
Till frågan om det förmenta sakfelet: Utan att göra anspråk på någon juridisk specialkompetens kan jag inte se att artikel 49 gör något undantag för de fall då den ockuperande maktens civilbefolkning av fri vilja bosätter sig på ockuperad mark. Så varför göra undantag i just detta fall? Rent pricinpiellt borde väl de flesta kunna enas om att en ockupant enligt internationell rätt inte borde kunna "fylla på" med egna medborgare — oavsett om medborgarna vill eller inte vill flytta dit — på mark man ockuperat. Min uppfattning är att de flesta folkrättsjurister (det finns förvisso säkert avvikande röster) också ställer sig bakom denna tolkning av artikel 49.
Vänliga hälsningar
Sverker Lenas
Redaktör K2, DN Kultur
Rasmus Malm svarar
7 juli 2003
Något om reaktionerna på min artikel (DN 18/6) om Livets Ords stöd till israeliska bosättningar på de ockuperade palestinska områdena.
Först frågan om bosättningarna, sedan den om vem jag är.
1. Bosättningarna är olagliga. Den extremposition som hävdar att Genevekonventionen inte är tillämplig för Västbanken och Gaza har aldrig fått något stöd på den internationella arenan, också många israeler avfärdar den. Internationella Röda korset, FN och den överväldigande majoriteten av stater och experter på internationell rätt bekräftar att Fjärde Genevekonventionen gäller. Invändningen mot tillämpningen av artikel 49 innehåller flera juridiska och faktiska felaktigheter. Genevekonventionen säger ingenting om att frånvaron av våld i förflyttningen ("transfer") av invånare till ockuperat land legitimerar verksamheten. Artikel 49 förbjuder dels tvångsförflyttning ("forcible transfer") av befolkningen från det erövrade området, dels förflyttning ("transfer") av den ockuperade maktens invånare till det ockuperade området. Ordet "forcible" finns inte med i det avsnitt som är tillämpligt på de israeliska bosättningarna. Begreppet "transfer" inbegriper alltså icke-påtvingad förflyttning. (För en fullständig genomgång av rättsläget — se kapitel två i rapporten "Land grab" från den israeliska människorättsgruppen B’Tselem.)
2. Jag är frilansjournalist. Min artikel publicerades på en debatt- och opinionssida. Det är i övrigt ingen hemlighet var jag står i frågan om den israeliska ockupationen. I oktober 2002 deltog jag i den palestinska olivskörden som fredsaktivist i ickevåldsrörelsen ISM (International Solidarity Movement). Tillsammans med israeliska fredsaktivister försökte vi utrustade med kameror och mobiltelefoner mildra de beväpnade bosättarnas attacker på palestinska olivbönder. Jag skrev också om den erfarenheten i DN Kultur under hösten. Jag är idag inte medlem av ISM, utan skriver i egenskap av frilansjournalist med engagemang.
Rasmus Malm
|
|
| Titel:
Sakfel i kulturartikel |
| Publicerad: 18 jun 2003 13:36 |
Kritiken riktar sig mot följande artikel/program:
| Artikel/program:
"Bosättare betalas av Livets ord" |
|
|
|